Så kom de små liven till sisst :) 100313

Allt började med att vi skulle till kusin Johanna och hälsa på och kolla lite på hennes nya tillskott men så skulle hon i väg så hon skulle ringa efter ett par timmar och bestämma ny tid med oss. När det gott ca två timmar så ringde syrran och berättade att hon inte kunde följa med för vattnet hade gått, efter att vi pratat ett tag bestämde vi att hon skulle höra av sig om det skulle hända något. När det knappt gått en timme så ringde hon och berättade att de skulle in för nu har värkarna börjat. När kl va 15:30 så ringde Sandra och berättade att barnen kommit. Lill tjejen hade kommit vid 14:30 och 15:00 så kom killen, tjejen vägde 2300 g och va 46 cm lång killen vägde 3200g och va 49 cm lång. Jag och Sandra kom överens om att hon skulle ringa när syrran fått ett rum så skulle vi åka och titta på de små liven. När kl va närmare 18 så ringde Sandra och så åkte vi i väg, när vi kom dit så kom syrran och Anders ut. Syrran hade en stor vagn men det låg bara ett barn där i och det va pojken, Anders kom med lill tjejen mot sin kropp för hon kunde inte hålla värmen själv. Det va något i minsta lagret hon är så liten och nätt. När vi hade beskådat de små och jag tog ju så klart upp pojken så fort jag bara kunde. Han har så mycket hår på kroppen men det är tydligen vanligt för barn som är förtidigt födda , när jag sneglar ner på honom så ser jag ju att han är en kopia av Mathias och efter att ha studerat lill tjejen så kom vi fram till att hon är lik Anders och Jonathan. När vi pratat och haft oss så lägger Anders lilla Emilia i Henkes famn och det va ju så gosigt, Henke gillar ju inte att hålla i så små barn men nu hade han inget val och när man såg på honom så såg man att det kom ett leende på hans läppar när han tittade ner på Emilia. När vi varit där i ca 2 timmar så åkte vi hem igen, efter att vi släppt av Sandra L så körde vi vidare hemåt och så säger Henke från ingenstans ” Vad jag längtar tills våran kommer”. Jag tittade på honom och sa jasså, Han säger ”Ja det värkar så mysigt” . Mmmm sa jag och kände hur ett lugn spred sig i min kropp. Även fast jag hela tiden vetat om att Henke vill ha vårat barn så har det varit så mycket runt om allt som får mig att tvivla på det här med att vi ska klara förhållandet samtidigt som vi sak vara föräldrar. Men när han säger så danna saker så blir jag så lugn, vi kommer att klara det så är det bara.

Promenad med Nova

Nova och Lacky busar för fullt!

 

På BB!

Henke beundrar den lilla killen som ligger i vagnen:)

 

Anders med lill tjejen!

Stolt moster håller i lill killen

Han är ju så liten.

Sandra tar lill tjejen.

Nu har Henke lilla Emilia i sin famn:)

Nu hamnade hon i min famn

Hon ser så srut ut...

 

Nu får jag gosa med dem båda två


Nu är de tryggt hos sina föräldrar igen

 

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0