Fransk hjärtmask

Angiostrongylus vasorum

Förekomst
Fransk hjärtmask förekommer i stora delar av världen, bl.a. vanlig i flera områden i Danmark, påvisades dock första gången i Frankrike under 1800-talet, därför kallas den också för fransk hjärtmask. Parasiten utgör ett problem i Köpenhamnsområdet vilket kan hänga samman med den rika förekomsten av rävar samt deras ofta nära kontakt med hundar. I Sverige har enstaka fynd gjorts på västkusten och i Skåne.

Utseende
Den vuxna masken är ca 15–20 mm lång. Larverna är mindre än 1/2 mm och kan endast ses i mikroskop.

Lokalisation
Den vuxna masken finns i hundens lungkretslopp och i höger hjärthalva. Det är själva förekomsten av fransk hjärtmask och larver som leder till sjukdom hos smittade hundar. Infektionen hos hund är ofta kronisk och ibland ses ett snabbt dödligt förlopp. Hosta på grund av lungförändringar är vanligt förekommande och även viktförlust, förstorade lymfknutor och tarmstörningar förekommer.
En typisk följdsjukdom till infektion med fransk hjärtmask kan därför vara lunginflammation. Det är även vanligt med mer allvarliga symtom, som koagulationsrubbningar, vilka kan ge livshotande blödningar.

Smitta
Rävar och hundar är huvudvärdar för den franska hjärtmasken, men katter kan också infekteras. Smittan från rävar och hundar går via deras avföring till sniglar som äter avföringen och därigenom blir smittade. När en hund sedan äter snigeln smittas den med fransk hjärtmask. Cirka 20 dagar efter smittan når parasiten (larverna) höger hjärthalva och lungans blodkärl. Maskarna förökar sig i lungkapillärerna och kan leva i upp till fem år. Även grodor kan vara smittbärare.