En rekommendation från Svenska Brukskarlsklubben!


Brukskarlar

Ursprung
Den tame mannen har funnits som sällskap och bruksman till kvinnor så
långt tillbaka i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena har
givetvis växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens rena sällskaps- och
avelskarlar.

När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite tips och råd
för att förenkla din vardag med mannen.

Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid med en karl.
En karl är ingenting man lättvindligt kan lämna bort till vänner och
bekanta.
Ännu finns inga godkända pensionat i Sverige.

Lyckligtvis är karlar idag accepterade i de flesta offentliga miljöer.

Detär dock ej tillrådigt att ta med karlar överallt. Exempelvis
boutiquer brukar framkalla nervositet och i vissa fall aggressioner.



Det är inte ovanligt att man ser oroliga och gnällande karlar väntandes vid
kassan.

Även om du anser dig ha tid över till både en och två och kanske tre
karlar vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta visar de oro och till
och med svartsjuka om 'matte' bryr sig för mycket om andra karlar!

Kostnader
Det är givetvis något som man bör tänka på innan man skaffar karl. Att
ha karl är inte billigt. En karl äter mycket och behöver kläder, bil, mm.
En duktig arbetskarl kan ofta själv tjäna ihop till sitt uppehälle. Har
man en skicklig jägarkarl kan han bidra till hushållet med bland annat
älgkött. På höstarna kan man till och med se hur karlar beger sig ut i
flock för att jaga älg. Se till så att just din karl har tillstånd, d v
s licens, för detta annars bör man inte låta dem löpa omkring hur som
helst i skog och mark.

Om din karl saknar det rätta intresset för jakt kan du kanske istället
träna honom till att bli en skicklig bär- och svampplockare.

Allmän skötsel
För att din karl ska få leva ett långt, friskt och lyckligt liv behöver
han god mat, frisk luft, daglig motion och någon eller några
aktiviteter som inspirerar honom. Tänk även på att hålla din karl vacker.
Östgötarasen är vanligen renlig av sig och sköter det mesta själv till exempel
ansning av skägg och naglar. Avancerad tandvård och trimning av huvudhår bör
man överlåta till en fackman.

OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan till och
med medföra rättsliga följder i vissa fall!

Raser
Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till sydligare
länder slås man av hur många lösdrivande karlar som finns på gator och
stränder.Och visst är det lätt att glömma allt förnuft när man ser in i ett par
bedjande, sammetsbruna ögon... men tänk på att dessa karlar oftast helt
saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av allehanda
sjukdomar då vaccinationer är ovanliga i dessa länder. Dessutom är det ofta
problem med att få införseltillstånd till Sverige för sådana karlar. Vi vill
därför rekommendera att du väljer en av våra erkända svenska raser.

Vi väljer att här presentera Skånerasen :
Vad som kännetecknar Skånerasen är främst ett lugnt psyke, relativt
lättuppfostrade men de behåller ändå sin lekfullhet högt upp i
åldrarna. Alla färger och kroppsbyggnader är godkända.

En könsmogen karl tycker om att visa upp sig med sina artfränder på
dansställen. Det är där som parningslekarna inleds. I jakten på en
ägarinna kan till och med vilda slagsmål utbryta. Vi avråder dock från
att välja någon av de riktiga 'stridstupparna', de kan bli svåra att få
någon riktig pli på. De kan i vissa fall morra och anfalla sin ägarinna! Då
måste man omedelbart säga ifrån och visa vem som bestämmer.
OBS! Det ger honom en trygghet att veta sin plats.

Även den lugnaste karl kan ibland brusa upp och försöka ta kommandot.
Det gäller då att vänligt men bestämt tillrätt avisa honom. Om det inte
räcker så måste list tillämpas.

Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha en inne- eller en
utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på att motion är
otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli passiv och hemfalla åt öldrickande
framför tipsextra.

Det är inte svårt att lära en karl enklare små sysslor såsom att gå och
handla eller att dra en barnvagn runt kvarteret.

Glöm inte heller att ge rikligt med beröm. Karlar sporras då och utför
villigt sina små tjänster. Godbitar användes med fördel för att belöna
önskvärt beteende.

Uppfostran
Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte skulle göra en
fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje hoppa emot främmande
människor. Någon som ej är van vid karlar kan till och med bli rädd.

En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på
kommando samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer till förtret för
andra.
Mycket vanligt är en tendens att springa efter andra karlars bilar och
ett sådant beteende är oacceptabelt och bör kvävas i sin linda!

Avel
Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning något
vi vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar dig och då blir
du tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare mot en ny. Om du tänkt
använda din karl i avelssyfte bör du först kolla stamtavlor men även
tänka på att påssjuka kan försämra avelsmöjligheterna. Ett byte kan komma i
åtanke.
För övrigt brukar karlarna visa sig villiga till avel något som
bekräftas från BB-håll. Om du inte vill lämna din karl hemma vid förlossningen så
går det bra att ta med honom till BB. Personalen där har utbildning och
är vana att handskas med nervösa karlar. En positiv reaktion är att många
karlar uppvisar en högre mognadsgrad efter den första avkomman även om
motsatt reaktion i sällsynta fall kan förekomma. Vidare avel bör inte
bedrivas på karlar som inte visar intresse för sin avkomma, inte vill
kännas vid sin avkomma eller till och med är aggressiv mot avkomman.
Sådana karlar är inte ens lämpliga som sällskapskarlar och du bör
snarast göra dig av med honom hur söta de än må vara.
Eventuella framtida ägarinnor till en sådan karl bör varnas för att han
har sådana defekter innan de tar hem honom.

Kost
En karl kan äta i stort sett vad som helst även om de tycks föredra den
kost de är uppfödda på (det s k 'mammas-köttbullar-syndromet'). Rådgör
därför gärna med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad på under
uppväxten. Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och skafferi och fall inte för
bedjande blickar vid kaffebordet. Det är direkt olämpligt att låta
honom tigga vid bordet.
Vissa karlar visar ibland tendenser att vilja hjälpa till att tillreda
sina egna måltider. Detta bör uppmuntras!
Maltdrycker uppskattas ofta av karlar men låt det inte bli till någon
vana. Ett par burkar per månad under sträng uppsikt är dock inget att
oroa sig för.

Sjukdomar
Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock dessa med
en nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att utföra sina dagliga
sysslor trots sjukdom men detta tycks vara svårare för en man. Han
sjukskriver sig gärna i rent förebyggande syfte. Detta inträffar oftast
vid helg- och skiftarbete.

Många karlar har tendenser till färgblindhet. Du bör därför hjälpa
honom med påklädningen. Karlar med orange tröja och rosa byxor har faktiskt
påträffats.

Sammanfattning
Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många år. Som
komplettering till våra små tips kan du gärna läsa andra, mer utförliga
fackböcker i ämnet karlavård. Vi kan rekommendera 'Allt en kvinna bör
veta om män'. Du kan givetvis också vända dig till närmaste klinik.

//Svenska Brukskarlsklubben

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0