Hat och besvikelse är något av det värsta som kan inträffa tycker jag, hur kan man lyckas hata en människa så otroligt mycket? Jag ställer mig den fråga om och om igen men får inget bra svar på varför jag inte kan få bort dessa känslor. Jag har blivit så sviken av en person och jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag har sådana starka HAT känslor och jag är så otroligt ledsen hela tiden inombords. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra för att jag ska sluta känna så här. Jag visste att X som jag kallar personen för är manipulativ men jag trodde aldrig att jag skulle råka ut för det. Att X klarar av att leva med sig själv det förstår jag inte och jag vet att många tycker att jag ska ignorera det men det är så otroligt svårt för det gör så otroligt ont eftersom jag själv alltid har försvarat X . Men man lär så länge man lever och tro mig nu har jag lärt mig en läxa men som man säger ” SOM MAN BÄDDAR FÅR MAN LIGGA” Så förhoppningsvis så får X tillbaks på ett eller annat sätt. Jag kommer i alla fall inte att sänka mig så lågt som X har gjort men samtidigt så kan jag inte lova att jag kommer att stå ut med så mycket mer av X. En vacker dag kommer det att smälla om inte X låter mig vara och då blir det inte en rolig historia för X. Vuxen eller inte men som sagt hur mycket ska man behöva stå ut med? Jag står inte ut med mycket mer, det ända jag vill göra är att skrika rakt ut och bara låta tårarna rinna men jag vägrar låta någon se mig besegrad. Det är att visa sig svag, och jag gör det inte så jag får bita ihop och lossats om som inget har hänt eller att det inte berör mig. Men det är inte lätt, nej som sagt HAT är svårt att få och det är ett sådant starkt ord men tyvärr har jag hamnat där nu.  Folk säger till en att vara stark och att allt kommer att ordna sig och visst kommer det att göra det men hur stark ska man behöva vara egentligen??? Man har inte hur mycket styrka som helst i sig och min gräns har passerat för länge sedan. Man blir mer och mer inbunden i sig själv och det ser folk som en styrka men i själva verket så stänger man bara in sig i sig själv och det är så otroligt svårt att komma ur det och hitta tillbaks igen. Jag va väldigt inbunden i mig själv som tonåring och det tog många många år att komma till baks och må bra och nu håller jag på att hamna där igen. Nej som sagt jag ska försöka vara stark ytterligare en gång till, SUCK.